Peab återvinner stenull vid bygget av Nya Färjestadsskolan
Stomme i limträ, solpaneler på taket och ambitiösa återvinningsmål. Det är bara några exempel som visar att Nya Färjestadsskolan i Karlstad sätter miljö och hållbarhet högst på agendan. För att minimera avfallet återvinner projektet all stenull via ROCKWOOL återvinningsprogram. Resultatet?
”Hittills har vi inget avfall till deponi överhuvudtaget och vi tänker försöka hålla den nivån projektet ut”, kommenterar Johannes Larsson, Projektledare på Peab.
En stor blå container står centralt placerad på byggarbetsplatsen i Karlstad. Inuti ligger spillbitar av stenull. Containern är en viktig pusselbit för att nå de höga miljö- och hållbarhetskravkraven som både Peab och beställaren Karlstads kommun har satt. Max 5% av allt avfall får gå till deponi och hittills ligger projektet bra till.
”Vi använder oss av återvinningsservicen från ROCKWOOL och det är en av flera anledningar till att vi hittills har 0 % avfall till deponi”, säger Johannes Larsson.
Redan tidigt i projektet började Johannes undersöka olika lösningar för att kunna nå miljömålen.
”Jag fick tips av en kollega inom Peab som också bygger skola. Han sa att det går att återvinna stenull via ROCKWOOL och deras återvinningsprogram. Jag tog kontakt, fick information och sedan var vi igång”, berättar Johannes.
All takisolering på Nya Färjestadsskolan består av stenull från ROCKWOOL och kan därmed återvinnas. På byggarbetsplatsen finns en särskild container som är dedikerad stenull och när den är full ringer Peab till återvinningsföretaget Pre-Zero (f.d Suez), som kommer och hämtar den för vidare hantering, sortering och kontroll på sina anläggningar. Efter det följer transport till ROCKWOOLs fabriker där materialet går in i den vanliga produktionen och blir till nya produkter igen.
Takentreprenör är Din Takläggare från Arvika, som har en viktig roll i att hantera stenullen på plats. Just nu lägger de sista handen på takisoleringen. Dennis Ericson berättar att de gör allt de kan för att minimera avfallet och där ingår i första skedet att minimera mängden spill.
”Blir det småbitar över när vi lägger isoleringen återbrukas det vid exempelvis ändarna på taket. Det som slutligen inte går att återbruka går istället till återvinning via ROCKWOOL återvinningsprogram”, berättar Dennis, som sedan visar hur de samlar materialet i storsäckar som lyfts ner till containern av antingen hiss eller kran. ”Det fungerar smidigt”, tycker Dennis.
Johannes menar att samarbete är en nyckelfaktor.
” I det här projektet ser vi verkligen hur viktigt det är att beställare, huvudentreprenör, underentreprenörer, materialleverantörer och återvinningsföretag tar ett gemensamt ansvar för att kunna nå miljömålen. Det är oerhört positivt och bidrar till en god laganda”, säger Johannes.
Han menar att möjligheten att återvinna just stenull är ett stort steg framåt för att minska deponimängderna inom byggbranschen.
”Isolering har traditionellt sett varit en problemfraktion och därför är det väldigt positivt med en lösning som bidrar till en positiv förändring”, säger Johannes.
Nya Färjestadsskolan ska bli en helt ny F-6 skola med idrottshall. Skolan byggs för
750 elever och 100 anställda och kommer stå klar under sommaren 2022.
Projektet satsar på att nå Miljöbyggnad Silver, ett kvalitetssystem som inkluderar parametrar som till exempel energiåtgång, förnybar energi, utfasning av farliga ämnen och stommens klimatpåverkan. Stommen i idrottshallen är tillverkad av limträ och på taket ska solpaneler installeras. Även delar av skolans stomme är av limträ. Kommunen ställer krav på att alla produkter som byggs in ska bedömas i Byggvarubedömningen och som minsta nå nivån ”accepteras”.
Nya Färjestadsskolan är bara en av närmare 900 nya skolor som behöver byggas inom en tioårsperiod i Sverige. Johannes Larsson ser fram emot att fortsätta jobba för ökad återvinning även i kommande projekt, inte minst i skolprojekt där beställaren ofta har höga miljökrav.
”Jag skulle gärna använda ROCKWOOL återvinningsprogram i fler projekt. Det har fungerat bra och kostnaden har faktiskt varit samma eller lägre som om vi hade kört materialet till deponi”, avslutar Johannes.
