Kortfattad information om brandkrav

Förklaring av klassbeteckningar¹

Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser 

• R bärförmåga, 
• RE bärförmåga och integritet (täthet),
• REI bärförmåga, integritet och isolering, 
• E integritet, 
• EI integritet och isolering, 

Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna 

• M mekanisk påverkan, 

(BFS 2018:4).

Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör 

• A1, A2, B, C, D, E 
• A1L, A2L, BL, CL, DL, EL 

Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: 

• s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. 
• s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser. 
• s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. 
• d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. 
• d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd. 
• d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.

5:521 Allmänt råd

För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar. Detta gäller dock inte rörisolering.

Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Detsamma gäller för rörisolering i sådana rum. Det kan vara mindre rum om högst 15 m2, t.ex. hygienutrymmen eller bastu. Hisskorg kan utformas med ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 om hisschaktet är placerad i egen brandcell. (BFS 2014:3).

5:525 Rörisolering 

Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mer än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla klass A2L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och golv. 

Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla lägst följande klasser: 

• BL-s1,d0 där omgivande ytor har kravet B-s1,d0. 
• CL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet C-s2,d0. 
• DL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet D-s2,d0. (BFS 2011:26).

Projektörer använder ofta AMA VVS & Kyl vid föreskrivandet av isolering till exempel har man använt AMA-serie 1-8 (AMA 09 & 12) eller Tabell RA RB/1 (AMA 16) för att bestämma isoleringstjocklek på tekniska installationer. Dessa finns nu inte kvar i den nu gällande AMA VVS & Kyl 19. Istället har det tagits fram en Branschstandard Teknisk Isolering (BTI) där man kan hitta information om olika isoleringsklasser t.ex. R0-R7 eller V0-V6. BTI tar inte hänsyn till brandkraven.

Projektören/föreskrivande led bör med hjälp av dessa ange vilken isoleringstjocklek som ska användas på respektive installation. 

Beräkna gärna

Beräkningar används oftast för att bestämma rätt isolertjocklek på de tekniska installationerna. Det förbättrar flexibiliteten vid val av isolering eftersom lämplig tjocklek räknas fram. Beräkningarna tar hänsyn till temperatur, rördimension och produktens isolerförmåga på ett mer noggrant sätt för respektive produkt. ROCKWOOL rekommenderar därför att projektören/installatören använder sig av ROCKTEC beräkningsprogram för att få fram rätt isolertjocklekar. 

BBR (Boverkets byggregler) är en samling föreskrifter och allmänna råd underordnad Plan- och bygglagen. Här finns bland annat tekniska krav på byggnader och byggmateriel. BBR reglerar bland annat buller, säkerhet, utformningar, brand och energihushållning med mera. BBR gäller vid nybyggnad, tillbyggnad, ändring och renovering.

Specifika krav

BBR ställer krav på rörisolering genom att bland annat specificera följande:

• Värme- och kylinstallationer ska isoleras så att energiförluster begränsas.
• Rör ska inte utsättas för temperaturer där tillväxt av legionellabakterier kan ske.
• Rören ska inte kunna skadas genom frysning.
• Risk för brännskador via beröring ska minimeras.

I avsnitt 5 finns krav på om och hur ventilationsanläggningar ska brandisoleras.
I avsnitt 6 står det bland annat om krav på vatten och avlopp samt ventilation.
I avsnitt 9 regleras värmeisolering av ventilationsanläggningar.

AMA är frivilliga bestämmelser kring utförandet av olika arbeten. Reglerna blir juridiskt gällande först om de skrivs in i entreprenadavtalet.

• AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning och är ett referensverk för utförande och projektering. De olika böckerna ges ut av Svensk Byggtjänst.
• AMA baseras på beprövade byggmetoder och får ofta utgöra underlag vid projektering. Projektörer hänvisar ofta till AMA vid utförande av detaljlösningar på bygget. 
• AMA består av koder, rubriker och texter kring arbetets utförande.

I avtalet mellan beställare och entreprenör ligger en teknisk beskrivning som grund. Beskrivningen används bland annat för projektering, materialinköp och i arbetet på byggarbetsplatsen. För att AMA ska gälla i beskrivningen krävs att så kallade BSAB-koder och rubriker från AMA använts.

Ny branschstandard

Isoleringsfirmornas förening har tagit fram en branschstandard för teknisk isolering. En branschstandard som ska underlätta för hela bygg -och främst VVS-branschen att göra rätt gällande teknisk isolering.
Ambitionen har varit att ta fram en standard som inte behöver revideras vart tredje år och som är samstämmig med europeiska standarder inom området.

Standarden gäller termisk isolering av bygginstallationer, t.ex. värme-, ventilations-, kyl-, sol-, vatten och avloppsvattenanläggningar.
Den nya standarden är baserad på Svensk Standard SS-EN 12828

Hur beräknas ett U-värdeskrav

Ett U-värdeskrav räknas fram genom att man väljer en isoleringsklass och sedan följer du den formel som finns angiven i tabellen.

Tabellen för rör och plana ytor finns i kapitel 5.1.1 och för ventilationskanaler finns i  kapitel 5.1.2. För enkelhets skull har vi båda tabellerna i vår guide. 

När U-värdskravet är beräknat kan du med hjälp av detta få fram värmeförlusten (se exemplet under nästa rubrik). 

Om det inte används en isolerad distansskål ska det göras ett tillägg om 15 % på värmeförlusten inomhus och 25 % utomhus. Dessa tillägg är i enlighet med SS-EN 12241.

Exempel från tekniskisolering.se

Rördiameter 28 mm, medietemperatur 55 °C, omgivande temperatur 20 °C och vi har valt Isoleringsklass R6.

U-värdeskrav enligt tabell: 0,8 × 0,028 + 0,12 = 0,1424 vilket ger Ul krav 0,14 W/mK. Skillnaden mellan medietemperatur och inomhustemperatur är 35 °C. Det betyder att den tillåtna värmeförlusten får vara maximalt 35 × 0,14 = 4,9 W i det aktuella fallet.

(Ul = linjär värmegenomgångskoefficient)

Tabell 5.1.1 från BTI

*Isoleringsklasserna är enligt SS-EN 12828 förutom klass R7 vilken är ett tillägg i denna standard.

D_y = den yttre rördiametern angiven i meter (m).

Plana ytor omfattar installationsdelar med plana och svagt böjda ytor samt rör med Ytterdiameter större än 400 mm.

U-värdet avrundas till 2 decimaler för kravnivån.

Isoleringsklasser för ventilationskanaler och plana ytor

Tabell 5.1.2 från BTI

Cirkulära kanaler omfattar kanaler med en utvändig diameter upp till 1000 mm.

D_y = den yttre diametern för kanalen angiven i meter (m).

Plana ytor omfattar installationsdelar med plana och svagt böjda ytor samt cirkulära kanaler med diameter större än 1000 mm.

U-värdet avrundas till 2 decimaler för kravnivån.

Tabell A9 i BTI (se över)

1. Isolera mot kondensutfällning efter förhållanden (se 6.5 samt 7.1 i BTI).
2. Beakta mikrobiell tillväxt (legionella), välj isoleringsklass efter förutsättningar.

Tabell A10 i BTI

1. Isolera mot kondensutfällning efter förhållanden (se 6.5 samt 7.1 i BTI).